Eliasskriver

Det är lördag eftermiddag och jag ligger på min soffa med min Laptop i mitt knä, som jag gör rätt ofta nu för tiden. Hittills har jag inte åstadkommit något konstruktivt under hela dagen, förutom en kort tur till Ica där jag köpte kyckling och mjölk. Jag vet inte vad denna kväll kommer att innebära i fråga om aktiviteter, men jag vet att den inte kommer att innebära fest. Jag har sedan länge varit less "fester", då de ofta inte är fester, utan sammankomster där man blir full, för fyllans skull, inte för att man firar något eller ens för att ånjuta varandras sällskap, utan bara för att bli fulla för att sedan bege sig till "krogen", som inte är en krog utan ett stort jävla disco där det enda man kan göra är att dansa eller sitta tyst och lyssna på den musik som spelas. Man kan även skrika till varandra om man vill kommunicera, men då måste man stå onaturligt nära varandra, vilket innebär att det endast är riktigt nödvändig information som utbytes, då man ogärna för en normal, sofistikerad konversation på det sättet. 

Nästa helg ska jag dock på fest. Igår, efter jag varit på Bio och sett filmen Yes man (med Jim Carrey, som i kort går ut på att han börja säga Ja till alla erbjudanden han får) ringde Tjompen och frågade om jag ville komma på han och han tjejs inflyttningsfest nästa Lördag och jag svarade Ja, utan att egentligen tveka. Jag vet inte om jag var inspirerad av filmen eller om jag bara kände att det skulle bli kul. Jag känner dock fortfarande att det känns kul. Jag har inte träffat Tjompen speciellt mycket den senaste tiden och han har en förmåga att få fester att kännas kul, att få fester att kännas som en Fest, där man firar något.